Klimatanpassningsplan för Stadsbyggnadskontoret
Klimatanpassningsplan för Stadsbyggnadskontoret – Lunds kommun
2011-11-28 Stadsbyggnadskontoret
Bakgrund och planens syfte
Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott beslutade 2010-09-07 att uppmana samtliga nämnder och styrelser att senast 2011-12-31 ta fram verksamhetsspecifika klimatanpassningsplaner. Samordnare för arbetet är kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet. Planen ska omfatta en handlingsplan och ingå i ledningssystemet. Syftet med klimatanpassningsplanen är att förbereda Lunds kommun för att den ska kunna hantera eller mildra de tänkbara effekter som ett förändrat klimat kommer att ge upphov till. Syftet är alltså inte att ta fram åtgärder för att stävja själva klimatförändringen i sig, då detta sker i andra sammanhang. För stadsbyggnadskontorets del innebär detta att vår verksamhet ska vara ett stöd för samhället under väderleksmässiga påfrestningar och att åtgärder som syftar till klimatanpassning, på ett konsekvent sätt, förs in i plandokument och andra handlingar som påverkar samhällets fysiska miljö. Vi bör söka lösningar som även medför positiva effekter på andra sätt än de rent klimatmässiga. Exempel på detta är dagvattendammar eller platser med stora träd, som även ger förhöjda sociala och ekologiska värden.
De faktorer som, enligt nuvarande klimatberäkningar, kommer att tvinga fram en anpassning av den fysiska miljön, är framförallt: • Ökad nederbörd med fler kraftiga regn • perioder av torka • värmeböljor
Detta kan väntas få konsekvenser som kräver åtgärder i planering och lovgivning för: • Byggnader – Byggnader bör klara ett fuktigare klimat men också perioder av värmeböljor, vilket kan kräva andra tekniska lösningar. • Dagvattenhantering – Fler intensiva regn och en ökad total nederbörd medför att kapaciteten att fördröja och ta hand om dagvatten behöver öka. Längre perioder av torka medför ett ökat behov av att lagra vatten.
• Urbana miljöer – Långvariga värmeböljor medför ett ökat behov av platser med avkylande effekt i ”hårda” miljöer samt möjligheter till skugga och svalka i det offentliga rummet. Flera klimatanpassningsåtgärder har redan införts i existerande dokument eller är planerade att införas i kommande dokument. Det är dock viktigt att vi fortlöpande uppdaterar vår kunskap om klimatförändringarnas verkan och utvecklar metoder för att hantera dessa
Kontorets verksamhet vid extremväder
Personal från Stadsbyggnadskontoret ingår i kommunens krisledningsorganisation. Systemstöd finns via GIS för att följa upp, simulera och öva scenarion.
Anpassning av byggnader
Lunds kommuns dokument för att åstadkomma ett hållbart byggande är Miljöbyggprogram Syd. Programmets tredje avsnitt behandlar åtgärder för fuktsäkerhet. Detta är av ökad betydelse i ett fuktigare klimat. I avsnitt fyra behandlas vegetationens betydelse för, bland annat dagvattenfördröjning. Genom att tillämpa grönytefaktorn styr programmet byggarens ambitionsnivå avseende andelen gröna väggar och tak samt markvegetation och genomsläpplig yta.
Fortsatt klimatanpassningsarbete – anpassning av byggnader
För att ytterligare skapa förutsättningar för ett klimatanpassat byggande, bör detta behandlas i uppdateringar av Miljöbyggprogram syd. Successivt införs också råd och information till bygglovssökanden gällande t.ex. fukt och mögel samt risker för källaröversvämningar.
Anpassning av dagvattenhantering
Framtidens klimatförändringar väntas ge ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Detta leder till överbelastning av ledningar, översvämningar, ökning av reningsverkens bräddningar med utsläpp av orenat avloppsvatten samt större näringstillförsel till sjöar och kustvatten, om inte åtgärder görs. Klimateffekterna förutspås ge en högre havsvattennivå. Detta skulle även kunna medföra att vattendrag och sjöar får högre vattennivåer. Recipienterna kan då utgöra en broms för utströmmande vatten. Även torrperioder under sommaren kan allvarligt påverka vattenresurserna, vattenkvalitet, biologisk mångfald och vegetation. Övergripande riktlinjer för dagvattenhantering behandlas i kommunens översiktsplan - ÖP 2010, Grönstruktur- och Naturvårdsprogram för Lunds kommun samt kommunens dagvattenstrategi – DAGMAR (remissversion oktober 2011). Den sistnämnda innehåller också förslag på detaljerade riktlinjer för åtgärder i detaljplaner.
ÖP2010
ÖP 2010 belyser i flera kapitel vikten av att kunna hantera ökade dagvattenflöden och visar på åtgärder för detta i planens ställningstaganden. Planen pekar också på ekologiska, pedagogiska och estetiska mervärden som kan följa av dagvattenfördröjning:
+-----------------------------------------+----------------------------------------------------------------+ | Kapitel | Ställningstaganden | +-----------------------------------------+----------------------------------------------------------------+ | Vatten och Strandskydd | ”Dagvatten ska, företrädesvis på den enskilda | | | fastigheten eller i kvarteret, fördröjas och i vissa fall | | | renas innan det når recipienterna. Dagvattnets | | | ekologiska, pedagogiska och estetiska betydelse ska | | | lyftas fram i stadsmiljön” | +-----------------------------------------+----------------------------------------------------------------+ |Kretslopp och teknisk försörjning | ”Dagvattensystemen i nya bebyggelseområden | | | dimensioneras så att de kan klara ökad nederbörd.” | | | | | | ”Dagvattnet ska fördröjas för att minska belastningen | | | på dagvattensystemet och recipienten samt förhindra | | | skada på bebyggelsen.” | +-----------------------------------------+----------------------------------------------------------------+ | Hälsa, säkerhet och riskhänsyn | ”Konsekvenserna av ett så kallat hundraårsregn ska | | | klargöras under planeringen av nya | | | bebyggelseområden, så att inga byggnader eller | | | viktiga konstruktioner riskerar att skadas.” | +-----------------------------------------+----------------------------------------------------------------+
I planens förändringskarta ingår områden kategoriserade som ”grönstruktur”, vilka delvis är tänkta för fördröjning och dammanläggningar.
Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun
Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet är underlag för fysisk planering, utformning av nya parker, natur- och rekreationsområden, samt förvaltning och skötsel av park- och naturområden. I programmet ingår förutom konkreta utvecklingsplaner för Lunds grönytor och naturområden även förslag och riktlinjer för hantering av dagvatten.
Dagmar
Dagvattenstrategi för Lunds kommun, kallad Dagmar, är Lunds kommuns nya program för dagvattenstrategin (ej antagen). Dagvattenstrategin är utförd som ett samarbetsprojekt mellan VA SYD, Tekniska förvaltningen (Park- och naturkontoret, Gatu- och trafikkontoret samt Mark och exploateringskontoret) och Stadsbyggnadskontoret samt miljöförvaltningen. Dagmar är ett dokument som lyfter fram betydelsen av vattnet vid planering och föreslår en strategi för hur vi ska arbeta med dagvatten inom kommunen. I takt med att kunskapen ökar, nya rön kommer fram och förändringar sker ska dagvattenstrategin successivt kompletteras och revideras.
Fortsatt klimatanpassningsarbete - dagvatten
Även om många åtgärder redan ingår i existerande dokument, behövs ytterligare material tas fram: En kartering av ytor med risk för översvämning bör utföras i kommunen, för att säkerställa att de områden som riskerar att översvämmas inte bebyggs, eller att särskilda åtgärder vidtas för att möjliggöra byggnation. Resultatet från översvämningskarteringen skulle vara ett värdefullt underlag till uppdateringar av översiktsplanen och grönstruktur- och naturvårdsprogrammet och skulle också kunna läggas in som ett skikt i Intrakartan. Myndigheten för säkerhet och beredskap utarbetar för närvarande översiktliga översvämningskarteringar för Höje å och Kävlingeån.
Genomsläpplig mark behöver bibehållas eller planeras i strategiska lägen, för att kunna tillgodose det framtida behovet av dagvattenfördröjning. Planeringen bör även inriktas mot att skapa platser för lagring av regnvatten, för att kunna bevattna strategiskt viktiga miljöer i kommunens gröna infrastruktur under förväntade framtida värmeböljor. En anpassningsplan av Lunds medeltida stadskärna inför kommande klimatförändring bör utföras. Andelen genomsläppliga ytor i form av parker och grönytor är relativt liten. Ytterligare förtätning medför att genomsläppliga ytor hårdgörs.
Mikroklimat i urbana miljöer
Urbana miljöer består ofta till stor del av hårdgjorda ytor. Detta medför att temperaturen blir högre och luftfuktigheten lägre i förhållande till omlandet under varma sommardagar. Skillnaden i temperatur mellan stad och landsbygd kan ibland vara så stor som 12°C. Det är därför viktigt att det finns platser med grönska och vatten som kyler luften och skapar ett behagligt mikroklimat, samt att det finns möjlighet att söka skugga när man vistas i staden eller i andra hårdgjorda miljöer.
Fortsatt klimatanpassningsarbete – urbana miljöer
Arbetet med att utveckla Lunds parker och stråk pågår kontinuerligt i genomförandet av grönstruktur- och naturvårdsprogrammet. Ansvaret för utförandet av detta ligger på Tekniska förvaltningen men ett samarbete kring detta sker kontinuerligt mellan Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen. En större tillämpning av kunskaperna om trädens och vattnets betydelse för mikroklimatet i de urbana rummen är nödvändig.
En handlingsplan för att säkerställa och skapa fler platser med möjlighet till skugga och svalka i Lunds urbana miljöer behöver tas fram. Då stora träd är det mest betydelsefulla elementet i den typen av platser, bör en trädplan ingå i detta arbete.
Handlingsplan
+----------------------------+--------------------------------------+ |Åtgärd | Resurser | +----------------------------+--------------------------------------+ | Översvämningskartering | Åtgärdad | +----------------------------+--------------------------------------+ |Anpassningsplan beträffande | Resurser behöver tilldelas | |dagvattenhantering för Lunds| | |medeltida stadskärna | | +----------------------------+--------------------------------------+ | Handlingsplan för mikro- | Resurser behöver tilldelas | | klimat i urban miljö | | +----------------------------+--------------------------------------+